onsdag 6 december 2017

5 tips för en fridfull jul


December blir vår lugnaste månad för hela år 2017!

Hur är det möjligt? I knäckens, nötternas och julklapparnas tid så blir det vår lugnaste månad. Nu har hela året varit stressigt. Det har skett alldeles för mycket. Mycket bra men också mycket dåligt som jag inte skrivit om. Flytta ihop, renovera, få en vardag tillsammans, ett barn som ska vänja sig vid sambon och ett dödsfall. Mycket utveckling, mycket tungt.

Men det är inte bara med året 2017 som referens vi har det lugnt utan för att vi gjort val som minskar julstressen. För att inte tala om lättnader för plånboken.


  1. Köp inte julklappar till vuxna människor. Vi köper till min son M och mina två syskonbarn. J har inga syskonbarn ännu men den dagen blir det nog lika där.
  2. Bestäm vad släktingars småttingars julklappar får kosta i november eller tidigare. Syster och jag håller julklappar till varandras barn till runt 200 kr per barn. Överdrifter får barnens egna föräldrar stå för. Och alla vuxna köper inte till allas barn.
  3. Inför knytkalas för julbordet. Mamma brukar delegera vad som brukar finnas på julbordet och sen tar vi alla med oss mat. Godis tas med av den som känner sig sugen och manad.
  4. Drick sparsamt med alkohol. Vi dricker sparsamt hela året och julen är inget undantag. Istället umgås vi för att vi gillar att vara tillsammans. Det finns inget avstressande i att vänta på att fira jul med folk du inte gillar och hänger du hellre med ditt glas än familj kan det vara dags att bryta traditionen.
  5. Julpynta lite eller inte alls. Här får de flesta jag känner något glasartat i blicken bara julpynt kommer på tal men jag menar det. Kanske någon stjärna, ljusstaken med stearinljusen och gran till julafton kommer fram. Allt pynt ska städas bort så småningom och förvaras i följande 11 månader. För att inte tala om allt damm det samlar under en månad du verkligen inte vill städa mer.

December blir en månad friare från stress och allsköns måsten inför julhelgen. Handen på hjärtat, julklappar är roligt att ge (och få) men till vilket pris? Jag har allt jag någonsin kunnat önska mig och värmen från mina nära och kära är ovärderlig.

Hur gör du din jul fridfull?

onsdag 22 november 2017

Min 8-åring investerar sin veckopeng


Ska man ha ett sparande till sina barn?

Ena sidan hävdar att självklart ska man det. Vår värld blir allt tuffare och utan sparande kommer barnen inte klara sig lika bra på t ex bostadsmarknaden. Andra sidan tycker inte det för ger man ungen en påse pengar när flygfärdigheten sätts på prov så kommer varenda peso att supas upp för ungen har inte lärt sig att pengar inte växer på träd.

Samtidigt undrar jag stilla om inte båda sidorna har rätt och är det möjligt att plocka russinen ur kakan? Jag pillar försiktigt i kakan... och inser att jag hade visst lite pengar sparat som 18-åring, inte det allt för fett, och spenderade det mesta ändå. Har inte en susning om var pengarna gick vilket nog får ses som ett misslyckande från min sida. Lärde jag mig något? Nix, pengar fortsatte att spenderas i samma takt som de kom in i många, sjukt många, år in i vuxenlivet.

Men åter till russinen!

Russin 1 - Lära M värdet av pengar
Russin 2 - Lämna över en fet penningpung

Taktik för att lära M värdet av pengar och fixa en fet plånbok till honom är inte en taktik utan ett sammelsurium av små strategier som tillämpas varje dag.


  • Veckopeng ges utan motkrav på städning osv. Vi städar hushållet gemensamt som familj och ingen blir avlönad, M inräknad i bemanningen.
  • TV-spel e.t.c. köps för egna pengar och har han inga pengar blir han utan. Lån ges endast om vi har problem med att växla sedlar och pengar faktiskt finns. Lån följs också upp och jag ger normalt inga eftergifter på skulder, inte ens några 10:or.
  • Jag har en kapitalförsäkring (KF) i M:s namn där en del presentpengar investeras i aktier och fonder. Jag måste också aktivt överlåta en KF till honom och tycker han att en bartenderutbildning på Ibiza är en lämplig investering så får han inte pengarna på 18-års dagen. Om inte världen ändrats så att det plötsligt är det men i skrivande stund är det nixpixhallonmix.
  • M är delaktig i sin KF:s utveckling. Jag berättar hur hans sparade pengar arbetar åt honom och visar kontots utveckling.
  • Vill M investera av sina egna pengar får han det. Han kommer med en 200-lapp och jag väljer aktie eller fond.
  • Vi pratar mycket om pengar och ekonomi i familjen. Ibland väljer vi att göra något särskilt som kostar en slant och andra gånger sparar vi istället. Balans mellan att spara och slösa helt enkelt.
  • Presenter ges vid jul och födelsedag. 


Nästa steg kommer bli att som en del av julklappen få några aktier också. Får se om det faller väl ut.

Är det här ett vinnande koncept? Jag har ingen aning utan tiden får utvisa hur det går.

Har du ett sparande till barn och hur tänker du kring det?

onsdag 15 november 2017

Tomhet är också värdefullt


Vilken kal vägg du har i köket! Där måste du sätta upp något.

Vi fyller fönster, soffbord, bokhyllor och tv-bänkar med saker. Massor med saker. Växter, ljusstakar, ljuslyktor och hjärtformade stenar (I♡U). Tavlor hängs på tomma väggar och gardiner myser till vilket rum som helst.

Eller så lugnar man ner sig lite innan man fyller alla ytor man hittar hemma. Låter luft komma in mellan växterna. Rensar bort allt från soffbordet och håller någon vägg eller två fri från tavlor. Gardinfria kök öppnas upp och ljuset kan flöda in. Ytor får fortsätta vara ytor och bara de för oss mest betydelsefulla prydnaderna ståtar. Mina vackra smyckeskrin i trä. Ett från farmor och ett från mormor. Snyggaste priserna från J:s svunna tid som konstant blivande hockeyproffs ;) M:s egenhändiga ljuslykta som tänds när mörkret kryper på.

För det finns en punkt där alla prydnader dränker varandra och vi orkar inte längre se allt. Mycket skämmer allt så att säga. Så för att låta ögat och själen vila behöver vi också tomrum omkring oss. Tomt under sängen, tomt på soffbordet och tomt i diskhon. Gärna tomt i tvättkorgen också men vi vet alla hur realistiskt det är...

Man får nöja sig med tomheten man kan ordna omkring sig. Den är djupt värdefull på sitt alldeles egna sätt.

onsdag 8 november 2017

Ekonomisnack - en kärleksförklaring

Det här med pengar i ett förhållande. År efter år kommer nya rapporter om att så många som hälften av alla svenska par grälar om just pengar. Sen kommer hushållsarbete på god andra plats. Många grälar nog både om pengar och hushållsarbete vågar jag gissa.

Men likt förbaskad ser nyförälskade varandra djupt i ögonen och lovar att aldrig bråka om pengar. Och deras lösning är allt annat än genial för uppenbarligen pratar de helst inte om pengar alls. Den här klibbiga Disneyromantiken om att kärlek trumfar stålar gör mig illamående. 

Nu lever jag som sambo igen och vi har helt gemensam ekonomi. Vi lägger ihop våra inkomster och delar på alla kostnader, högt som lågt. Innan vi fattade beslut om gemensam ekonomi pratade vi mycket om pengar. Typ varje dag i flera år. Jag skojar inte med dig. Vi pratar fortfarande om pengar så gott som varje dag. Vi älskar att prata om pengar. Och jag har börjat se det som superromantiskt.

De här nyförälskade paren har helt missat den fullkomligt fundamentala kärleksförklaring det är att få insikt i sin kärestas tillgångar och skulder, inkomst och kostnader. Nu säger jag inte att du ska propsa på gemensam ekonomi för den har, precis som andra lösningar, fördelar och nackdelar. Gillar du att shoppa och din partner spara är gemensam ekonomi knappast en fridfull lösning. Det jag däremot säger är att pengasnack med din käresta ÄR romantiskt. För med förståelse för era synsätt på pengar så kan ni visa omtanke för varandras behov så mycket bättre. Och ni kan forma er gemensamma ekonomiska plan så mycket bättre för er båda.

onsdag 1 november 2017

Vårt förråd är fyllt av andras skatter


Nu har vi bott tillsammans alla tre i över ett halvår. En obefogad fasa jag hade i början var att hemmet skulle översvämmas av hans prylar och jag lämnas till att städa helvetet. Så har det alltså inte blivit.

Gemensamma utrymmen vårdas och städas av båda och var och en ordnar med sina egna områden. Hans garderob ser ut som om en bomb briserat inuti, min är hyggligt ordnad och M:s klädlåda har lite OCD varning över sig då jag viker hans kläder till perfektion (inklusive underkläder och strumpor). Men det är just våra gemensamma utrymmen jag känner en sådan glädje över. Att vi har det snyggt och trevligt omkring oss. Prylar har sina platser och städa går hyfsat enkelt (att vi sen städar så sällan som möjligt är en annan historia).

Så nu till helgen ska vi ge oss på förrådet. Där trängs vi alla tre med allt från memorabilia till säsongsprylar typ skridskor. M är hos sin pappa i helgen och därför lyfte jag in hans lådor med leksaker han tidigare har bestämt sig att spara. Jag berättade att på lördag åker J och jag och lämnar det vi inte behöver till välgörenhet och vill han skänka några av sina gamla leksaker får han gärna sortera ut dem nu. Ungen sorterade ut över hälften av första lådan till välgörenhet och jag vill verkligen betona att det skedde utan påtryckningar av mig.

Istället sa han lugnt när han kom till ett gosedjur han inte brytt sig om på flera år... Den är mysig men nu är jag snäll och ger den till ett annat barn som kanske behöver den. Och därefter la han gosedjuret i ge-bort-högen. Ibland tvekade han länge och la ett gosedjur i kanske-högen. Men de flesta går vidare att glädja ett annat barn.

Nu är jag inte helt oskyldig till hans inställning. Pojken har sett mig både kasta och ge bort större delen av mina egna saker. Han har följt med till de som tar emot gåvor och själv gett bort sin trehjuling när han bemästrat tvåhjulingen. Vi har suttit tillsammans och jag har visat hur han tar en sak i taget och fattar sitt beslut. Vi började när han var 6-7 år och som 8-åring har han till fullo anammat känslan att vi inte behöver behålla saker bara-för-att när andra kan ha nytta av dem. Själv var jag en bra bit över 30 innan den poletten trillade ner.

Innan du rusar in i ditt barns rum så var beredd på att det tar tid för barn också att lära sig det här. Jag tror att nyckeln till hans inställning börjar med mig. Om jag inte släpper taget om mitt och visar vägen så kan jag inte förvänta mig att han lär sig det ändå. Och ingen tvingar honom att kasta eller ge bort något. I början behöll han allt! Numera fiskar jag ibland tillbaka något som jag ser har varit betydelsefullt för honom (eller mig - ränderna sitter i hårt). Och ibland slänger jag en trasig leksak som han sorterat som skänka. Men det har tagit ett par år att komma hit... för oss alla (inte för J, han är mest osentimental av oss alla).

Vad har du hemma som du inte ser åt men som kan vara en skatt åt någon annan?

onsdag 29 mars 2017

Att bli fattig på sänggavlar är fullt möjligt


Det är sjukt mycket jobb att flytta ihop!

Det är roligt också, såklart. Men jävlar vad vi har legat i. Packat, kastat, gett bort, börjat om... städat städat och städat... packat upp, sorterat, kommit i ordning.
Turligt nog är ingen av oss prylsamlare så hans grejer fick god plats med mina grejer.

Men lusten att skriva en endast rad har inte infunnit sig. Orken hjälpte knappast till heller och jag stupar ofta i säng när dagen är slut. Men nu... NUUUUU ska jag skriva en rad om sänggavlar. Och särskilt hur du enkelt kan bli ruinerad av sådana.

Det är en djungel av sänggavlar (också kända som huvudgavlar) och hade någon sagt att priset varierar från ca 1000 till sisådär 10 000 hade jag skrattat högt. Men i helgen garvade jag inte. Att en MDF skiva med vadd och tyg kan kosta så brutalt mycket, det trodde jag aldrig. Genomsnittligt ögonpris låg runt 3000 pix. Fattar ni! 3000 spänn för MDF, vadd och tyg! På MIO ansåg man också att det var rimligt med 5-6 veckors leveranstid. 5-6 veckor!

När J och jag lugnat våra nerver så fattade vi beslutet att beställa en av de billigare varianterna från Chilli som har 2-6 arbetsdagars leveranstid till hemmet för en nätt expeditionsavgift om 89 kronor. MDF skivan med vadd och tyg i lämplig färg fick vi för ca 1500 spänn.

Något som däremot fascinerade mig under sökandet var att sänggavlar klädda med knappar djupt in i tyget ofta var dyrare. Allt jag såg framför mig var hundra små gropar långsamt fyllas med sängkammardamm. Tänk att stå där och dammsuga varje grop så fort det ska städas. Och tänka på hyr dyr fanskapet var...

Nu hoppas jag bara att Chilli levererar nästa vecka så allt för förbli frid och fröjd och det har lönat sig att rekognosera terrängen.

Uppdatering 2 april 2017:
Sänggaveln kom i fredags och jag är supernöjd. Enkel och platsar fint i sovrummet.

måndag 20 februari 2017

Särbos blir sambos


Ibland går målen man tänkt sig fort åt helvete!

J och jag har länge funderat på om det inte är dags för oss att bli sambos men ett stort hinder har varit att hitta jobb för J. Han bor nästan 20 mil bort och jag som har en parvel sedan tidigare är inte jättepigg på att flytta. Så barnlöse J tog sig i kragen och började söka jobb nära mig. För drygt en vecka sedan fick han ett jobberbjudande han ville ha och nästa vecka står han här med datorn under armen och kräver mitt wi-fi lösenord.

Det är ju toppen men stökar också till vår ekonomi något den närmaste tiden. Nu är J och jag ganska lika så vi ska ge konceptet gemensam ekonomi en chans. Men det sätter också mina ekonomiska mål i nya perspektiv. T ex har jag enväldigt bestämt att avbryta målet att amortera på bostadslånet. Istället flyttas pengarna över till fonder. Jag tror att pengarna gör större nytta där än på ett framtida skuldbrev mellan mig och J dagen han köper in sig i lägenheten. Min ambition att sänka månadskostnaden med 1000 spänn kommer inte att bli någon utmaning alls. Det målet stryks nästan innan jag hunnit börja jobba på det.

Men gött värre är att vår gemensamma ambition att bli ekonomiskt fria kommer närmare när vi slår våra påsar ihop. Det ska bli kul att se hur året utvecklar sig på den fronten.

Men härligast av härligast ska ändå bli att dela livet med en partner igen.

måndag 6 februari 2017

Det ljusnar på alla fronter

Vintern börjar försiktigt backa och det blir allt ljusare på kvällen. Bäst just nu är att kunna cykla hem i dagsljus ett par dagar i veckan.

Jag har också haft en hel del funderingar på mitt sparande och vad kan förbättras under 2017. 2016 bjöd på den glada överraskningen att jag på en inkomst kunde spara över 100 kkr under året. Nu har en del av mitt sparande hamnat i ett sparkonto för en resa så lite kvar på målet att ha 100 kkr i sparat kapital. Helt grym känsla samtidigt som luften gick ur mig på något sätt. Kan 2017 bli lika häftigt?

Jag tror 2017 kan bjuda på fler häftigheter så nytt fokus blir att vässa utgifterna ytterligare utan att tulla på livets goda. Visst, jag kan säga upp internet och med det både Spotify och Netflix och vips är massor med pesetas sparade men då får vi det tråkigt då både film och musik konsumeras med god aptit. Så livets goda (enligt moi) stannar och kostnaderna trimmas. Vad tror ni? Kan jag minska mina utgifter med 1000 spänn i månaden?

Februari har börjat bra då bilen inte längre kräver en helförsäkring. Den är nerbantad till en halvförsäkring + MER med en månadsbesparing på 115 kr. 885 kronor kvar att spara.

Kanske gillar du också:
Kostnaden för ditt liv
Älska dina pengar - omfamna en budget
Varför bibliotek är Awesome!

fredag 20 januari 2017

En dag i mitt huvud

Herregud så slut jag är... kroppen går på automatik. Klockan ringer i mörkret och kroppen går upp. Kroppen somnar i samma mörker och varje dag noteras att dagen blivit några minuter längre. Snart är det skymning när arbetsdagen slutar. Och varje dag gör kroppen det den ska på jobbet men hjärnan är inte med. Den arbetar på högvarv men i sin egen värld. Hur blir ekonomin den här månaden? Kommer jag nå mitt närmaste mål nu? Jag borde strukturera upp jobbet bättre, kanske med en aktivitetslista? Det provar jag, får se hur det går. Hjärnan hoppar till bloggen, kanske ska jag ta tag i den igen? Nu var det länge sedan men när jag kommer hem har jag glömt alla idéer och de jag skrivit ner känns platta. Matlistan för veckan är nedplitad på en Post It och följs tacksamt rätt slaviskt. Jag handlar det som står på listan och grubblar över skillnaden på ekologisk och icke ekologisk havremjölk. Varför får den ena berikas och inte den andra? Varför berikas inte båda om nu D-vitamin och B12 är så viktigt? Varför är matbutikens veckoerbjudanden överrepresenterade av sockerfulla, veteproppade halv- och helfabrikat? Och varför blir allt fler omkring mig sjuka? Är det sockret? Eller fettet? Kolhydraterna? "Jag tror inte på att socker är farligt." säger någon och "Man ska äta lite av allt." Ta en liten tårtbit du, lite av allt är inte farligt. Hur många tårtbitar i veckan är säkert undrar jag för mig själv. I DN skriver någon en upprörd Vett & Etikett fråga och undrar om man verkligen ska behöva servera en person som följer en så extrem kost som vegan? Eller kan man be veganen ta med sig egen mat? Men ingen studie visar att veganer löper högre risk att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes än de som äter lite av allt. Jag tänker på biffen jag åt tidigare och om det är sant att veganer är friskare än omnivorer. Hur kan då vegankost vara mer extremt? Extremt är att äta sig sjuk, som jag och de flesta omkring mig. När sonen blev diagnosticerad med mjölkallergi som liten och separationen var ett faktum satt jag och grät i köket över att bröd kunde penslas med mjölk och det behövde inte anges på förpackningen. Allergin växte bort men inte min acne. Nu är köpebrödet bannat och mjölken på god väg att elimineras helt. Tre veckor har gått och långsamt verkar kroppen läka. Men tänk om det bara är en bra period. Tiden får utvisa. Vet du att kosten inte påverkar acne? Det skriver oftast läkare och dermatologer. Här! Ta ett piller till tårtbiten. Då slipper du kanske acne men inte biverkningarna. Men varför blir min kropp bättre av att inte äta gluten? Eller att öka intaget av citron? Och alla anekdotiska bevis för att mjölk är en bov? Full av tillväxthormoner lämpliga för en snabbt växande kalv och kasein, känt som inflammationsdrivande i våra kroppar. Kroppen lägger sig mörkret, trött och slut av dagens alla tankar. Men hjärnan är inte klar. In i mörkret kör den och när den äntligen somnar är det inte långt till nästa dag igen.

tisdag 8 november 2016

En månad utan mikro


Intressanta saker inträffar när man börjar ifrågasätta tidigare självklara ting i hemmets vrå. Som att en mikro är nödvändig för överlevnad. Nja, men en mikro gör i alla fall livet enklare... eller?

Hur som, en tejpbit med datum för sista användning tejpades över luckan. Experimentet tog sin början!

Det har nu gått en dryg månad och i förrgår var första gången jag verkligen saknade en mikro. Hungrig som en varg fick hjärnan komma på en annan middag än mikromat. Lösningen var genial, äggröra med lätt saltad avokado på sidan om. Jag är tokig i äggröra och blev både mätt och nöjd till slut.

Men annars har mikron visat sig vara ganska värdelös. Jag vet att varje morgon startar med tinade hallon och blåbär för mig, bara hallon för J när han är här och en grahamsbulle till M med smör och ost. Istället för att tina bären på morgonen tar jag fram dem (och grahamsbullen) ur frysen på kvällen. På morgonen behöver jag inte bry mig, det är bara att rycka allt ur kylen. Tinat och klart!

Några gånger har jag värmt mat på spisen. Det har gått ungefär lika snabbt och smakat lika gott. Ingen större skillnad där. Annars använder jag inte mikron så där fasligt mycket..

Att ta bort mikron har gett tre fördelar:

  1. Sjukt mycket mer plats i köket
  2. Ett moment färre under frukostbestyren
  3. Att tina i kylen sparar energi (ok det är säkert en jätteliten energivinst men det känns bra)


En nackdel finns:

  1. Att fixa mat med magen morrande är lite trixigare

Men här kommer till slut sensmoralen. Ge förändringen en chans. Ta ett litet steg. Ta ett till steg. Till slut har du gjort en hel resa.

Kanske gillar du också:
Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning
Att optimera eller inte optimera

tisdag 6 september 2016

Varför bibliotek är Awesome!


Bibliotek rockar! Hur kunde jag glömma hur fantastiska de är?

Jo, jag vet vad som hände. Jag fick ett jobb och plötsligt kunde jag köpa alla böcker jag tidigare drömt om att äga. Prydligt uppradade, pärm mot pärm, organiserade jag mina älsklingar. Nöjd konstaterade jag att aldrig mer skulle jag behöva låna en bok. Jag som praktiskt taget bott i Stadsbiblioteket fick äntligen ett eget litet bibliotek hemma. Och samlingen växte...

Jag köpte så många böcker att jag hann inte läsa alla. Då gav jag bort de jag kunde (hjärtat skrek) men snart köpte jag fler. Sen kom en liten M till världen och böckerna blev ett minne blott. Herregud, ungen hade ett sjätte sinne för när jag satte mig med en kopp kaffe. Att hinna läsa fanns inte på kartan!

Fortfarande ligger det ett par kartonger fyllda med böcker i förrådet men de flesta har fått nya hem nu. Den resan ser jag äntligen ett slut på. Så kom jag för mig att läsa klart en bok som väntat ett par år på mig. Det är den andra boken i en serie om fem och jag kände att jag ville kasta mig över den tredje boken. Men den här gången gick jag till biblioteket istället för bokaffären. De ligger i samma korsning (är inte det ironiskt?).

Nej, först kollade jag om den gick att köpa digitalt på Play Böcker i mobilen. Det gör den för 85 spänn. Ändå köpte jag den inte. Istället skaffade jag mig ett gratis lånekort på biblioteket dagen efter. Helt gratis är det visserligen inte eftersom jag indirekt betalat för servicen på skattsedeln men det känns gratis så varför inte utnyttja möjligheten? Och med ytterligare tre böcker kvar att läsa i serien blir det lätt en besparing på 255 spänn.

Den aspirerande minimalisten i mig spann som en katt över att inte behöva städa bokhyllor i framtiden och att lånekorten kan klippas *hrm hrm* sönder och ändå kunna låna obehindrat. För nu räcker det med ditt personnummer och en personlig kod vid utcheckning som du själv knappar in. Och skulle boken inte finnas på biblioteket så får jag köpa e-boken. Men något säger mig att det kommer bli ovanligt.

Kanske gillar du:
Ta av dig skorna och lämna in dem
Baka och stek pannkakor på egen havremjölk

måndag 1 augusti 2016

Semesterväskan och onödig packning


Nu i semestertider ska många av oss packa semesterväskan, så även jag. Men i år ser min process för att packa annorlunda ut.

Men vi backar några år och här kanske du känner igen dig i rutinen. För en vecka borta släpas den stora resväskan fram och genast kör huvudet igång hela tankeverksamheten med fokus på allt som kan hända och vad som i så fall kan komma att behövas. Det här brukar resultera i ett mindre apotek och så många uppsättningar kläder och skor att närmare hälften av dem används max 1 gång eller inte alls under resveckan. Istället harvar man runt i samma solkrämsdoftande linne så länge som möjligt för det är ändå ingen som bryr sig och på kvällen byter man om till kläderna man trivs bäst i och de bekvämaste skorna åker på.

Jag erkänner mig skyldig till allt ovan! Av dåligt samvete kunde jag till och med köra en kväll i obekväma skor för jag hade ju släpat med dem.

I år ser rutinen annorlunda ut. Istället för den stora resväskan satsade jag på den lilla. Nu skiljer sig årets vecka borta en del från en solsemester för jag hänger en vecka J:s lägenhet där jag ändå känner mig hemma. Men jag har normalt inte fler prylar här än tandborste och schampo. Så allt annat behöver jag ta med.

Klädmässigt har jag (förutom underkläder) följande för 6 dagar borta med prognos för både regn och sol.

1 bikini
1 par jeans
1 par shorts
1 klänning
1 kjol
2 linnen (svart & vitt)
1 huvtröja
1 jacka
1 par mysbyxor
2 toppar
1 regnjacka
1 par låga kilklackar
1 par sandaler
1 par gympaskor

1 par träningsbyxor
1 träningströja
1 par träningsskor
1 par träningssockar

Skorna går inte ner i resväskan men resten av kläderna går ner fint och ett par hygienartiklar som deo, mascara, tandtråd, solskyddsfaktor, olja, hårcreme och hårborste får plats.

Lärdom av årets resväska är att sandalerna är onödiga, kilklackarna ersatte dem helt. Jackan hade jag också kunnat lämna hemma. Shortsen har jag inte ägnat en tanke utan älskat kjolen istället. En blus blev överflödig. Alltså 4 prylar som jag inte behövt men ändå hade med mig. Det är 20% av min totala packning av skor och kläder.
Sen hade jag lite hygienartiklar, en bok och dator med mig men de används utan problem. Bikinin och solskyddsfaktor behövdes inte heller men så blev vädret något sämre än prognosen så det var lite snopet.

Hur gör man då för att minska packningen?

  • Min teknik är att fundera igenom periodens aktiviteter och vara ärlig mot mig själv. Träningskläder packas inte till en solsemester (det kommer liksom inte hända i mitt fall).
  • Jag satsar också på att våga använda en outfit flera gånger. Bryr sig någon annan är det inte mitt problem. Det är ändå jag som ska släpa allt.
  • Kombinera ett plagg till flera outfits, t ex ett par byxor till flera toppar. Ett par skor som passar till alla outfits är ett annat exempel. Jag lägger ut allt på sängen för överblick.
  • Ta med en påse handtvättmedel om tvättmaskin inte finns. Fixar till det mesta på plats.
  • Vik alla kläder omsorgsfullt både dit och hem. Det är otroligt hur mycket mer du får plats med då.
  • Om du har barn, lär dem att ta hand om sin egen packning. Förra året när M var 5 år fick han min lilla resväska på hjul med alla sina kläder och några leksaker. Stolt som en tupp drog han den överallt, precis som vi vuxna.
  • Ett litet reseapotek (smärtstillande, vätskeersättning & plåster) tar liten plats och behövs ofta nu, på en gång och helst igår. Allt annat brukar det finnas apotek för och köps efter behov. Men åker du till Indien eller ett annat känt resmål med diverse sjukdomar så kan du behöva ett större reseapotek men för en vecka inom Europa räcker det ovan långt.

Det här är mina knep och kombinerat med en god portion lathet (för att slippa släpa så förtvivlat) har det gett gott resultat. Vilka knep har du för att packa lättare och enklare?


Du kanske också gillar:
Att optimera eller inte optimera
3 vanor som förändrar din diskbänk

tisdag 26 juli 2016

Inspiration för nya vanor



Det vimlar av människor som en dag såg ljuset och idag är helt omvända. De finns överallt. Inom religion, fitness, kost, minimalism, sparsamhet eller gud vet vad. Gemensamt är att nästan alla predikar att kan de så kan du.

Alltså rent Bullshit!

Att någon annan kan gå från stökigt till städat hem med strategi A är inget bevis för att du kan det också. Det visar bara att strategi A fungerar för den personen. Du kanske behöver strategi B. Och kanske en skvätt av strategi C också. Det är för att du är just du och helt unik.

Ändå är det något magiskt när dessa omvända gurus ler mot dig från Youtube och du känner i ryggraden att just så skulle du vilja ha det, vilja vara. I sig inget konstigt eller fel med det. Vi kan hålla oss med flera inspirationskällor och hämta kraft från dem när målet känns långt borta. Men att automatiskt tro att just guru X:s predikan måste vara sann för att så många andra tror på den kan kosta oss mer än vi vill tro.

T ex har jag själv trott (i en sjujäkla många år) att nyckeln till att hålla ordning hemma grundar sig på att vara organiserad. Och när jag gång på gång misslyckades med att organisera mina saker intalade jag mig att orsaken till misslyckandet var att jag var oorganiserad eller hade fel sorts förvaringsmöbler. Vi matas med förvaringslösningar, husutbyggnader och kök med så många lådor att man kan få ångest över hur många prylar som får plats. Den här strategin funkar inte alls för mig och det är inte för att jag är oorganiserad eller saknar förvaring. Det är för att jag är lat. Min strategi behöver ta hand om just detta faktum och därför fungerar Lean och Minimalism som inspiration bättre.

Om du gång på gång misslyckas med något du gärna vill förändra kan det vara din strategi som är problemet.

Du kanske också gillar:
En dag utan BH med 70D bröst
Att optimera eller inte optimera
3 vanor som förändrar din diskbänk

torsdag 21 juli 2016

Betala dig själv först och bli rik


Släng alla räkningar obetalda och spendera allt på dig själv!

Kanske inte riktigt va? Men vad betyder det då och hur kan det göra dig rik?

Fiska upp räkningarna ur sopen och betala dem alla. Hur många av dem måste du betala för att livet ska fungera t ex hyra, räntor, mat och sånt? Hur många räkningar har du som du egentligen inte behöver som 150 tv-kanaler och x prenumerationer? Försök inte, resten av familjen behöver inte heller 150 tv-kanaler men du kan få ta en fajt när du säger upp avtalet. Om du inte lever som jag, ensamstående och enväldig härskare vad gäller hushållets utbud. Min son bytte dock ut sitt tv-tittande mot Youtube på mindre än en nanosekund så jag vet inte hur stor vinsten med mindre skärmtid egentligen blev.

Tillbaka till ämnet! Du har nu en hög med absolut nödvändiga räkningar och en hög med bra att ha räkningar. Betalar du det mesta elektroniskt gör du två kolumner på ett papper där du skriver in dina räkningar.

Kostnader som är bra att ha är sällan särskilt bra att ha. Säg upp den här typen av räkningar och använd pengarna för att betala dig själv. Köp tillgångar som kommer öka din förmögenhet över tid. Tillgångar är allt som skapar nya pengar in i hushållet. Hyreshus, aktier och fonder är tillgångar. Själv fokuserar jag på breda indexfonder som bas och därefter företag som ger en stabil direktavkastning.

Att betala dig själv är att spendera dina pengar på tillgångar som i sin tur tjänar pengar åt dig.

Den här taktiken tar tid, särskilt i svajiga tider som nu, men har historiskt visat sig vara långsiktigt lönsam. Enträgen vinner det här loppet.

Ett tillägg: Aktie- och fondhandel innebär alltid en risk så köp aldrig för mer än du har råd att avvara. Även i en nedgång så ska du klara dig och slippa sälja till förlust utan lugnt vänta in nästa höjning och/eller avkastning.

måndag 18 juli 2016

Spara pengar och utrymme med tygkassen


"Jag hörde att du behöver använda en tygkasse 400 gånger för att den ska löna sig miljömässigt jämfört med en plastkasse" - Person A
"Det är ju omöjligt att göra!" - Person B
"Jag gör det." - Jag
"Det är för att du är du." - Person C

Om du behöver använda en tygkasse 400 gånger eller inte vet jag inget om men jag vet att det går alldeles utmärkt att sluta köpa plastkassar. Och hemligheten ligger inte i att vara som jag.

Hemligheten är enkel, så enkel att det är underbart men samtidigt så svårt. Underbart för du behöver bara komma ihåg dina kassar och svårt för att det är en ny vana. De flesta vanor är svåra att få till i början. Du behöver alltså skapa en vana där dina tygkassar blir det mest naturliga i världen att ha med dig.


  • Köp en tygkasse du enkelt kan få plats med i byxfickan. Bra om du är en byxmänniska och/eller inte gillar handväskor.
  • Har du handväska så peta ner två tygkassar i den och har du dem alltid nära till hands.
  • Ta med lunchlådan i en tygkasse.
  • Om du har flera tygkassar, förvara tygkassarna i en av dem. Då får du med dig alla när du handlar.
  • Öva på att tacka nej till plastkassar när du handlar.


Min personliga favorit som funkar 9 gånger av 10 är att ta lunchlådan i en tygkasse där de andra två tygkassarna redan är nerpackade. Men så är jag en människa som oftast har lunchlåda. När de sen är uppackade för dagen hänger jag en tygkasse med de andra inuti på en krok i hatthyllan, redo för nästa gång jag går ut. Ibland glömmer jag dem och då är det så. Var lite snäll mot dig själv när det händer, för det kommer att hända, och ta ett nytt tag vid nästa tillfälle.

Har tygkassar några trevliga fördelar också?

  • De kan vara ekonomiskt fördelaktiga. Beror på hur ofta du handlar och hur dyr tygkassen är.
  • Du kan byta ut din översvämmade plastpåselåda mot en behändig rulle avfallspåsar och spara utrymme och sinnesro (jag erkänner att jag fler än en gång grubblat över om plastpåsar förökar sig).
  • Om du vill jobba på att förändra vanor är det här en enkel övning.


Misslyckas du idag har du alltid en ny chans imorgon.

torsdag 7 juli 2016

En dag utan BH med 70D bröst

Ja, precis det gjorde jag. Och det var både trevligt och märkligt på samma gång.

Men nu backar vi bandet. Hur i hela fridens namn dök den här idén upp vad har den med den här bloggen att göra?

Det började med att jag såg reklam för Youtubeklipp där kvinnor bestämt sig för att strunta i bh av lite olika anledningar. Och av nyfikenhet såg jag ett par av klippen. Det var sådär en 22 år sen eller så jag först började använda bh. Jag minns den första, en vit, söt sak som köptes på Åhlén. Sen en svart i helt fel storlek som jag älskade i alla fall. Hursomhelst, klippen intresserade mig.


Det som avgjorde saken var ett svart linne. Ett linne jag haft i flera år men som nu har blivit för nött i tyget. Men den har bara blivit nött på en plats. Resten av linnet är i fint skick men över bh-knäppningen i ryggen är det så slitet att tyget blivit genomskinligt. Och då tänkte jag nåt i stil med "Vafan, räcker det inte med att köpa dyra bh:s utan ska de slita ut min andra kläder också?". Ja, nåt sånt tänkte jag och vips blev dagen efter en dag utan bh.

Dagen till ära hade jag en klänning i ett lite tjockare och styvare tyg så att brösten inte skulle peta ut ögonen på någon (ja, jag är mycket nöjd med dem ;)). Överdelen var också lite tightare så behagen höll sig ändå på plats. Och det var en cool upplevelse. Det märkliga är att jag ändå försökte dölja brösten med att ha armarna i kors, kura ihop mig och så. Så dumt för egentligen tyckte jag att jag var fin. Det är antagligen hjärnspöken som härjade, som sa mig att som kvinna har man bh och därmed basta.

Och där har du anledningen till varför detta har med den här bloggen att göra. Hela grejen med att optimera och spara både tid och pengar kommer från nyfikenhet och vilja att prova nya utmaningar.

I utmaningar hittar vi också möjligheter och modet att utmana oss själv igen och igen. Som att gå utan bh en dag. Kommer inte spara någon en förmögenhet men med tiden kanske en ny vana som minskar beroendet av ytterligare ett ting. Utmaningar gör oss också redo att våga prova något annat imorgon. Och alla små utmaningar blir med tiden ett nytt liv. Ett liv som är Wonderfully Weird men också fantastiskt roligt att leva.

Ett liv i nyfikenhet och färre begränsningar blir ett liv med större frihet.
Det är frihet för mig. Vad är frihet för dig?

söndag 3 juli 2016

Hur du kan minska tvätthögen med paretoprincipen

Paretos lag, även kallad paretoprincipen eller 80/20-regeln, är en empirisk regel där 20% av orsakerna står för 80% av verkan.

Det betyder att du kan slutföra en uppgift till 80% med 20% av arbetet och de resterande 20% av uppgiften kräver 80% av arbetet.



Så om det nu är så enkelt att vi bara behöver jobba 20% för att få klart 80%, varför gör vi inte det då? Jo, för att ofta känner vi inte till själva orsaken till vad uppgiften till 80% består av. Och det kluriga är att komma på det.

Du kanske tycker tvättkorgen är för full mest hela tiden och du kommer aldrig på vad som ska lagas till middag. Även en liten förändring skulle vara välkommet bara den är enkel, eller hur?

Låt oss titta närmare på tvättkorgen. Vad ligger i korgen? I vilket skick befinner sig kläderna i när de hamnar där? Alltså undantaget underkläder och strumpor. Vi ska inte bli äckliga här.

Häll ut hela korgen på golvet, bara gör det (ja förutom underkläder och strumpor, tillbaka med dem i korgen). Har klädesplagget fläckar åker den tillbaka i korgen, lägg den annars åt sidan så länge. Gå igenom alla kläder på samma sätt. Vad får du kvar? Luktar kläderna illa? Ner med dem i tvättkorgen. Vad du har kvar nu är kläder som kanske inte behöver tvättas, inte egentligen. Med vilket enkelt medel kan du förlänga användningstiden för 80% av kläderna som varken luktar illa eller har fläckar?

Varje dag hänger jag upp den här typen av kläder på galge och hänger luftigt, på en gardinstång, tvättställning eller liknande. Är de i riktigt fint skick åker de in i garderoben igen. Särskilt kläder i siden, ull och andra naturmaterial mår bra av vädras och gärna utomhus om möjlighet finns. Sen, innan jag använder dem nästa gång undersöker jag om de luktar lite eller har en fläck jag missat. Oftast fungerar de fint att användas igen men ibland åker de ner i tvättkorgen trots vädring.

Din bas är alltså kläder som ligger i tvättkorgen men som kanske inte behöver ligga där. 80% av kläderna kan antagligen användas igen med 20% arbete, d.v.s vädring. 20% av kläderna behöver tvättas och de orsakar då 80% av arbetet med att starta en maskin tvätt och allt som tillkommer jämfört vädring.

Den kortsiktiga fördelen är att du direkt får färre plagg att tvätta (duh!). Långsiktigt finns det också fördelar. Du behöver köpa tvättmedel mer sällan (pengaklirr), kläderna slits inte på samma sätt av vädring och håller längre (mera pengaklirr), och du belastar miljön mindre med vädring än tvätt (och bara den känslan är ju guld värd).

Hur har du löst arbetsuppgifter med minsta möjliga arbetsinsats?

Du kanske också gillar:
Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning?

torsdag 30 juni 2016

Att lyckas med sina mål ett steg i taget

Juni är till ända och det är dags att kolla status på målbarometern. Den har fram tills väldigt nyligen varit dold för omvärlden och nu känns den redo att debutera. Och med den berättar jag om min strategi för att lyckas.


Kort mål
Målet är att ha lika stort marknadsvärde i fonder som i aktier.
Tills nu har jag haft 93% aktier och 7% fonder. Efter fondköpet i slutet av juni har jag 70% aktier och 30 % fonder.

Lite mindre kort mål
Att ha minst 100 kkr fördelat över aktier, fonder och sparkonto.
Alltså Da Feeling av ett uppfyllt mål är sjukt gött!
Nytt mål blir att nå upp till 200 kkr i kapital.
*Ändring 2016-07-21: Ändras till 100 kkr och endast för aktier och fonder.

Megalånga mål
I maj var jag 51% klar med sparandet till Japanresan och sparandet för att bli finansiellt oberoende låg på hissnande och knappa 1%.
I juni har Japanmålet rört sig till 53% och finansiellt oberoende ligger kvar på 1%.


Strategi och taktik
Vi börjar med de megalånga målen som du blir matt bara att tänka på. 
Megalånga mål är till att börja med hopplösa att sikta mot. De är för stora och det blir liksom bara kattskit av allting. Som att sätta upp ett mål att börja ett helt nytt liv och teckna ett årslångt abonnemang på gymmet. Det håller i bästa fall några månader för den riktigt envise men alla som har vanan att träna på gym vet att stället är tomt i juli och december. Och smackfullt i januari. Men sätt ditt megamål ändå och dagdröm. Det är härligt att dagdrömma. Bryt sen ner ditt megamål i småbitar.

Tricket är alltså att bryta ner megamålet till hanterbara mål som du orkar sträva efter. Jag gick ut lite hårdare och satte mitt första mål i hemlighet och gissade att jag skulle klara det på ca 10 månader. Det gick på 8 månader men krävde sin insats. 8 månader är för långt. Vi tappar ju fokus efter vaddå? 20 minuter? Närå, men lägg dina delmål där du vet att du inte lackar ur långt innan du kommit fram. Jag gillar tidsspannet 3-4 månader och har anpassat mina korta mål efter det.

Håll en "rinse & repeat" lista med korta mål där varje mål knuffar dig framåt. Jag snurrar mellan att köpa aktier, fonder och amortera. När ett mål är fixat tar jag andra, sen tredje och tillbaka till första. Alla mål strävar mot mitt mindre korta mål och mina två megamål. Mindre korta mål firas med skumpa och choklad. Tjolahopp! 

Den här "rinse & repeat" listan är bra trevlig att hålla fast sig i nu i Brexit tider. Jag har satt min kurs och målen är låsta. Det spelar ingen roll om solen skiner eller regnet öser ner. Jag tar ett mål i taget och över tid kommer jag att röra mig framåt.

Hur rör du dig framåt?


måndag 27 juni 2016

Är du fattig, snål eller sparsam?


Fattig
Den som är fattig är inte fri och att vara fattig kan vara dyrt. Som att inte kunna välja att handla på sig när kycklingen säljs ut till extrapris strax innan löning för att:
  1. Pengarna räcker knappt månaden ut.
  2. Man har inte plats i frysen för man har bara råd/plats med en mindre.
Nu tänker jag inte på Lyxfällan kandidater utan på människor som varken röker, dricker eller äter och lever dyrt och där kosing ändå är en bristvara. När man inga pengar har kan man inte heller köpa t ex en vinterjacka av kvalitet som blir billigare per användning utan man får nöja sig med den som passar plånboken idag.

Snål
Att leva snålt är att välja den fattiges liv utan att behöva det. Här har vi Joakim von Anka som synar varje öre och envisas med att använda tepåsen minst tre gånger bara för att få ner kostnaden trots att teet inte blir särskilt gott.

Hur vet du då om du egentligen är snål men envist hävdar att du är sparsam? En intressant synvinkel jag läste för en tid sedan är att om dina närmaste skäms för dig när ni går ut så har du blivit snål.
Min egen definition på snålhet är att om du försöker slippa betala för dig så är du snål. Det gäller allt från att aldrig bjuda tillbaka till att sno svartpeppar på en snabbmatsrestaurang trots att du har råd.

Sparsam
Då har vi kommit till den sparsamme. Den sparsamme lever medvetet billigt och är beredd att betala för en investering. Den här personen spenderar mindre än vad som kommer in till hushållet och har därmed större möjligheter att ha ett långsiktigt sparande och behöver inte rätta mun efter plånboken i slutet av månaden. En andra skillnad och då jämfört med den snåle är att den som är sparsam förstår att betala för sig och finna sätt att leva väl utan att leva dyrt.

Det är en frivillig livsstil och den sparsamme kan närsomhelst ta hand om en större, oförutsedd kostnad. Det är alltså dumt att jämföra den sparsamma livsstilen med en fattig livsstil där den senare kan ge rejält magont för att inte har råd med mat på bordet de sista dagarna innan lön.

Och vem blir på riktigt rikast?

Jag tror att rikedom, sann rikedom, mäts i mer än pengar. Pengar är ett medel för att bli fri från måstet att gneta i hamsterhjulet men pengar kan aldrig ersätta eller förbättra dina relationer med familj och vänner. Pengar kan ge den bästa vården men att leva hälsosamt är billigare och sundare för din kropp i längden. Pengar kan köpa dig tjänster men att lära dig göra saker själv ger dig självförtroende.

Jag tänker som så att sann rikedom kan upplevas av både den fattige och den sparsamme. Den fattige kanske förblir fattig vad gäller pengar men kan ha ett rikt liv i form av vänner, familj och hälsa. Den sparsamme kan också lägga till mer pengar på listan men eftersom pengar är ett medel och inte lyckan själv så betraktas båda som rika.

Den snåle har inte allt för ljusa utsikter att ses som rik. Visst, h*n kan ligga på ett guldägg men hur kul är det att vara med en drake som sprutar eld så fort något behöver kosta? Den snåle riskerar att leva ett liv tomt på närhet och värme.

Kan jag välja så väljer jag livet som sparsam(*). Pengar kan inte köpa dig lycka men att ha dem innebär ett bekymmer mindre, är min filosofi.

*Alternativet att leva som vanligt och "unna" sig är inte ett alternativ här. Det är en blog om att spara pengar ;)

onsdag 22 juni 2016

Akne och gluten

I min kamp mot akne har jag infört två huvudsakliga förändringar.

  1. Jag äter inte gluten, numera fuskar jag inte ens.
  2. Jag dricker dagligen någon form av antiinflammatorisk dryck.

Idag är ansiktet i ganska fin form, det är mest ryggen jag tycker är jobbig och jag har fortfarande inte modet att klä mig i linne utanför mitt hem. Inte så kul även om J tyckte att ryggen förbättrats under den senaste veckan. Någon bild klarar jag inte av att ta på ryggen, det är alltför jobbigt för mig att se.

Men för en månad sedan tog jag mod till mig och fotade hakan som då hade ett litet utbrott i läget läkning.
(22 maj 2016)

Inga filter vad jag kan minnas, eller om osäkerheten la dit ett litet slätare ansikte ändå. Ni kan ändå se slutet av ett utbrott med små, inflammerade porer som började som knölar i huden. Jag hade ätit godis med vetemjöl och det räckte för att eländet skulle börja.

(20 juni 2016)

Sen ett par dagar ser hakan bättre ut. Huden är mindre röd och aknen är inte längre inflammerad. Läkning kan däremot ta en evinnerlig tid och en ny liten buse har dykt upp och det är vanligt med återfall har jag märkt. Men det är tack och lov på bättringsvägen. Den här bilden är garanterat filterfri. Det är min hud med allt som kommer med den. Båda bilderna är självklart utan smink.

När jag ser på de här bilderna kan jag inte låta bli och tänka på hur mycket information man matas med att akne inte kan botas med kost. Men genom åren och noggrann koll på vad jag äter så har jag funnit att för min akne är kost centralt. Det är inte bara gluten som är boven i dramat utan äter jag en kost med hög del inflammatoriska livsmedel blir aknen värre. Akne kan bero på olika faktorer från person till person men många blir hjälpta av att utesluta gluten, socker och mjölkprodukter i sin kost. 

För mig betyder en glutenfri kost med dagligt intag av t ex ingefära, gurkmeja eller citron att huden mår betydlig bättre.

Du kan läsa mer om akne och kost här.

Kanske gillar du också: