måndag 27 juni 2016

Är du fattig, snål eller sparsam?


Fattig
Den som är fattig är inte fri och att vara fattig kan vara dyrt. Som att inte kunna välja att handla på sig när kycklingen säljs ut till extrapris strax innan löning för att:
  1. Pengarna räcker knappt månaden ut.
  2. Man har inte plats i frysen för man har bara råd/plats med en mindre.
Nu tänker jag inte på Lyxfällan kandidater utan på människor som varken röker, dricker eller äter och lever dyrt och där kosing ändå är en bristvara. När man inga pengar har kan man inte heller köpa t ex en vinterjacka av kvalitet som blir billigare per användning utan man får nöja sig med den som passar plånboken idag.

Snål
Att leva snålt är att välja den fattiges liv utan att behöva det. Här har vi Joakim von Anka som synar varje öre och envisas med att använda tepåsen minst tre gånger bara för att få ner kostnaden trots att teet inte blir särskilt gott.

Hur vet du då om du egentligen är snål men envist hävdar att du är sparsam? En intressant synvinkel jag läste för en tid sedan är att om dina närmaste skäms för dig när ni går ut så har du blivit snål.
Min egen definition på snålhet är att om du försöker slippa betala för dig så är du snål. Det gäller allt från att aldrig bjuda tillbaka till att sno svartpeppar på en snabbmatsrestaurang trots att du har råd.

Sparsam
Då har vi kommit till den sparsamme. Den sparsamme lever medvetet billigt och är beredd att betala för en investering. Den här personen spenderar mindre än vad som kommer in till hushållet och har därmed större möjligheter att ha ett långsiktigt sparande och behöver inte rätta mun efter plånboken i slutet av månaden. En andra skillnad och då jämfört med den snåle är att den som är sparsam förstår att betala för sig och finna sätt att leva väl utan att leva dyrt.

Det är en frivillig livsstil och den sparsamme kan närsomhelst ta hand om en större, oförutsedd kostnad. Det är alltså dumt att jämföra den sparsamma livsstilen med en fattig livsstil där den senare kan ge rejält magont för att inte har råd med mat på bordet de sista dagarna innan lön.

Och vem blir på riktigt rikast?

Jag tror att rikedom, sann rikedom, mäts i mer än pengar. Pengar är ett medel för att bli fri från måstet att gneta i hamsterhjulet men pengar kan aldrig ersätta eller förbättra dina relationer med familj och vänner. Pengar kan ge den bästa vården men att leva hälsosamt är billigare och sundare för din kropp i längden. Pengar kan köpa dig tjänster men att lära dig göra saker själv ger dig självförtroende.

Jag tänker som så att sann rikedom kan upplevas av både den fattige och den sparsamme. Den fattige kanske förblir fattig vad gäller pengar men kan ha ett rikt liv i form av vänner, familj och hälsa. Den sparsamme kan också lägga till mer pengar på listan men eftersom pengar är ett medel och inte lyckan själv så betraktas båda som rika.

Den snåle har inte allt för ljusa utsikter att ses som rik. Visst, h*n kan ligga på ett guldägg men hur kul är det att vara med en drake som sprutar eld så fort något behöver kosta? Den snåle riskerar att leva ett liv tomt på närhet och värme.

Kan jag välja så väljer jag livet som sparsam(*). Pengar kan inte köpa dig lycka men att ha dem innebär ett bekymmer mindre, är min filosofi.

*Alternativet att leva som vanligt och "unna" sig är inte ett alternativ här. Det är en blog om att spara pengar ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar