Intressanta saker inträffar när man börjar ifrågasätta tidigare självklara ting i hemmets vrå. Som att en mikro är nödvändig för överlevnad. Nja, men en mikro gör i alla fall livet enklare... eller?
Hur som, en tejpbit med datum för sista användning tejpades över luckan. Experimentet tog sin början!
Det har nu gått en dryg månad och i förrgår var första gången jag verkligen saknade en mikro. Hungrig som en varg fick hjärnan komma på en annan middag än mikromat. Lösningen var genial, äggröra med lätt saltad avokado på sidan om. Jag är tokig i äggröra och blev både mätt och nöjd till slut.
Men annars har mikron visat sig vara ganska värdelös. Jag vet att varje morgon startar med tinade hallon och blåbär för mig, bara hallon för J när han är här och en grahamsbulle till M med smör och ost. Istället för att tina bären på morgonen tar jag fram dem (och grahamsbullen) ur frysen på kvällen. På morgonen behöver jag inte bry mig, det är bara att rycka allt ur kylen. Tinat och klart!
Några gånger har jag värmt mat på spisen. Det har gått ungefär lika snabbt och smakat lika gott. Ingen större skillnad där. Annars använder jag inte mikron så där fasligt mycket..
Att ta bort mikron har gett tre fördelar:
- Sjukt mycket mer plats i köket
- Ett moment färre under frukostbestyren
- Att tina i kylen sparar energi (ok det är säkert en jätteliten energivinst men det känns bra)
En nackdel finns:
- Att fixa mat med magen morrande är lite trixigare
Men här kommer till slut sensmoralen. Ge förändringen en chans. Ta ett litet steg. Ta ett till steg. Till slut har du gjort en hel resa.
Kanske gillar du också:
Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning
Att optimera eller inte optimera
