Vårt förråd är fyllt av andras skatter

Nu har vi bott tillsammans alla tre i över ett halvår. En obefogad fasa jag hade i början var att hemmet skulle översvämmas av hans prylar och jag lämnas till att städa helvetet. Så har det alltså inte blivit.

Gemensamma utrymmen vårdas och städas av båda och var och en ordnar med sina egna områden. Hans garderob ser ut som om en bomb briserat inuti, min är hyggligt ordnad och M:s klädlåda har lite OCD varning över sig då jag viker hans kläder till perfektion (inklusive underkläder och strumpor). Men det är just våra gemensamma utrymmen jag känner en sådan glädje över. Att vi har det snyggt och trevligt omkring oss. Prylar har sina platser och städa går hyfsat enkelt (att vi sen städar så sällan som möjligt är en annan historia).

Så nu till helgen ska vi ge oss på förrådet. Där trängs vi alla tre med allt från memorabilia till säsongsprylar typ skridskor. M är hos sin pappa i helgen och därför lyfte jag in hans lådor med leksaker han tidigare har bestämt sig att spara. Jag berättade att på lördag åker J och jag och lämnar det vi inte behöver till välgörenhet och vill han skänka några av sina gamla leksaker får han gärna sortera ut dem nu. Ungen sorterade ut över hälften av första lådan till välgörenhet och jag vill verkligen betona att det skedde utan påtryckningar av mig.

Istället sa han lugnt när han kom till ett gosedjur han inte brytt sig om på flera år... Den är mysig men nu är jag snäll och ger den till ett annat barn som kanske behöver den. Och därefter la han gosedjuret i ge-bort-högen. Ibland tvekade han länge och la ett gosedjur i kanske-högen. Men de flesta går vidare att glädja ett annat barn.

Nu är jag inte helt oskyldig till hans inställning. Pojken har sett mig både kasta och ge bort större delen av mina egna saker. Han har följt med till de som tar emot gåvor och själv gett bort sin trehjuling när han bemästrat tvåhjulingen. Vi har suttit tillsammans och jag har visat hur han tar en sak i taget och fattar sitt beslut. Vi började när han var 6-7 år och som 8-åring har han till fullo anammat känslan att vi inte behöver behålla saker bara-för-att när andra kan ha nytta av dem. Själv var jag en bra bit över 30 innan den poletten trillade ner.

Innan du rusar in i ditt barns rum så var beredd på att det tar tid för barn också att lära sig det här. Jag tror att nyckeln till hans inställning börjar med mig. Om jag inte släpper taget om mitt och visar vägen så kan jag inte förvänta mig att han lär sig det ändå. Och ingen tvingar honom att kasta eller ge bort något. I början behöll han allt! Numera fiskar jag ibland tillbaka något som jag ser har varit betydelsefullt för honom (eller mig - ränderna sitter i hårt). Och ibland slänger jag en trasig leksak som han sorterat som skänka. Men det har tagit ett par år att komma hit... för oss alla (inte för J, han är mest osentimental av oss alla).

Vad har du hemma som du inte ser åt men som kan vara en skatt åt någon annan?

Det ljusnar på alla fronter

Vintern börjar försiktigt backa och det blir allt ljusare på kvällen. Bäst just nu är att kunna cykla hem i dagsljus ett par dagar i veckan.

Jag har också haft en hel del funderingar på mitt sparande och vad kan förbättras under 2017. 2016 bjöd på den glada överraskningen att jag på en inkomst kunde spara över 100 kkr under året. Nu har en del av mitt sparande hamnat i ett sparkonto för en resa så lite kvar på målet att ha 100 kkr i sparat kapital. Helt grym känsla samtidigt som luften gick ur mig på något sätt. Kan 2017 bli lika häftigt?

Jag tror 2017 kan bjuda på fler häftigheter så nytt fokus blir att vässa utgifterna ytterligare utan att tulla på livets goda. Visst, jag kan säga upp internet och med det både Spotify och Netflix och vips är massor med pesetas sparade men då får vi det tråkigt då både film och musik konsumeras med god aptit. Så livets goda (enligt moi) stannar och kostnaderna trimmas. Vad tror ni? Kan jag minska mina utgifter med 1000 spänn i månaden?

Februari har börjat bra då bilen inte längre kräver en helförsäkring. Den är nerbantad till en halvförsäkring + MER med en månadsbesparing på 115 kr. 885 kronor kvar att spara.

Kanske gillar du också:
Kostnaden för ditt liv
Älska dina pengar - omfamna en budget
Varför bibliotek är Awesome!

En månad utan mikro

Intressanta saker inträffar när man börjar ifrågasätta tidigare självklara ting i hemmets vrå. Som att en mikro är nödvändig för överlevnad. Nja, men en mikro gör i alla fall livet enklare... eller?

Hur som, en tejpbit med datum för sista användning tejpades över luckan. Experimentet tog sin början!

Det har nu gått en dryg månad och i förrgår var första gången jag verkligen saknade en mikro. Hungrig som en varg fick hjärnan komma på en annan middag än mikromat. Lösningen var genial, äggröra med lätt saltad avokado på sidan om. Jag är tokig i äggröra och blev både mätt och nöjd till slut.

Men annars har mikron visat sig vara ganska värdelös. Jag vet att varje morgon startar med tinade hallon och blåbär för mig, bara hallon för J när han är här och en grahamsbulle till M med smör och ost. Istället för att tina bären på morgonen tar jag fram dem (och grahamsbullen) ur frysen på kvällen. På morgonen behöver jag inte bry mig, det är bara att rycka allt ur kylen. Tinat och klart!

Några gånger har jag värmt mat på spisen. Det har gått ungefär lika snabbt och smakat lika gott. Ingen större skillnad där. Annars använder jag inte mikron så där fasligt mycket..

Att ta bort mikron har gett tre fördelar:

1. Sjukt mycket mer plats i köket
2. Ett moment färre under frukostbestyren
3. Att tina i kylen sparar energi (ok det är säkert en jätteliten energivinst men det känns bra)

En nackdel finns:

1. Att fixa mat med magen morrande är lite trixigare

Men här kommer till slut sensmoralen. Ge förändringen en chans. Ta ett litet steg. Ta ett till steg. Till slut har du gjort en hel resa.

Kanske gillar du också:
Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning
Att optimera eller inte optimera

Semesterväskan och onödig packning

Nu i semestertider ska många av oss packa semesterväskan, så även jag. Men i år ser min process för att packa annorlunda ut.

Men vi backar några år och här kanske du känner igen dig i rutinen. För en vecka borta släpas den stora resväskan fram och genast kör huvudet igång hela tankeverksamheten med fokus på allt som kan hända och vad som i så fall kan komma att behövas. Det här brukar resultera i ett mindre apotek och så många uppsättningar kläder och skor att närmare hälften av dem används max 1 gång eller inte alls under resveckan. Istället harvar man runt i samma solkrämsdoftande linne så länge som möjligt för det är ändå ingen som bryr sig och på kvällen byter man om till kläderna man trivs bäst i och de bekvämaste skorna åker på.

Jag erkänner mig skyldig till allt ovan! Av dåligt samvete kunde jag till och med köra en kväll i obekväma skor för jag hade ju släpat med dem.

I år ser rutinen annorlunda ut. Istället för den stora resväskan satsade jag på den lilla. Nu skiljer sig årets vecka borta en del från en solsemester för jag hänger en vecka J:s lägenhet där jag ändå känner mig hemma. Men jag har normalt inte fler prylar här än tandborste och schampo. Så allt annat behöver jag ta med.

Klädmässigt har jag (förutom underkläder) följande för 6 dagar borta med prognos för både regn och sol.

1 bikini
1 par jeans
1 par shorts
1 klänning
1 kjol
2 linnen (svart & vitt)
1 huvtröja
1 jacka
1 par mysbyxor
2 toppar
1 regnjacka
1 par låga kilklackar
1 par sandaler
1 par gympaskor

1 par träningsbyxor
1 träningströja
1 par träningsskor
1 par träningssockar

Skorna går inte ner i resväskan men resten av kläderna går ner fint och ett par hygienartiklar som deo, mascara, tandtråd, solskyddsfaktor, olja, hårcreme och hårborste får plats.

Lärdom av årets resväska är att sandalerna är onödiga, kilklackarna ersatte dem helt. Jackan hade jag också kunnat lämna hemma. Shortsen har jag inte ägnat en tanke utan älskat kjolen istället. En blus blev överflödig. Alltså 4 prylar som jag inte behövt men ändå hade med mig. Det är 20% av min totala packning av skor och kläder.
Sen hade jag lite hygienartiklar, en bok och dator med mig men de används utan problem. Bikinin och solskyddsfaktor behövdes inte heller men så blev vädret något sämre än prognosen så det var lite snopet.

Hur gör man då för att minska packningen?

• Min teknik är att fundera igenom periodens aktiviteter och vara ärlig mot mig själv. Träningskläder packas inte till en solsemester (det kommer liksom inte hända i mitt fall).
• Jag satsar också på att våga använda en outfit flera gånger. Bryr sig någon annan är det inte mitt problem. Det är ändå jag som ska släpa allt.
• Kombinera ett plagg till flera outfits, t ex ett par byxor till flera toppar. Ett par skor som passar till alla outfits är ett annat exempel. Jag lägger ut allt på sängen för överblick.
• Ta med en påse handtvättmedel om tvättmaskin inte finns. Fixar till det mesta på plats.
• Vik alla kläder omsorgsfullt både dit och hem. Det är otroligt hur mycket mer du får plats med då.
• Om du har barn, lär dem att ta hand om sin egen packning. Förra året när M var 5 år fick han min lilla resväska på hjul med alla sina kläder och några leksaker. Stolt som en tupp drog han den överallt, precis som vi vuxna.
• Ett litet reseapotek (smärtstillande, vätskeersättning & plåster) tar liten plats och behövs ofta nu, på en gång och helst igår. Allt annat brukar det finnas apotek för och köps efter behov. Men åker du till Indien eller ett annat känt resmål med diverse sjukdomar så kan du behöva ett större reseapotek men för en vecka inom Europa räcker det ovan långt.

Det här är mina knep och kombinerat med en god portion lathet (för att slippa släpa så förtvivlat) har det gett gott resultat. Vilka knep har du för att packa lättare och enklare?


Du kanske också gillar:
Att optimera eller inte optimera
3 vanor som förändrar din diskbänk

Spara pengar och utrymme med tygkassen

"Jag hörde att du behöver använda en tygkasse 400 gånger för att den ska löna sig miljömässigt jämfört med en plastkasse" - Person A
"Det är ju omöjligt att göra!" - Person B
"Jag gör det." - Jag
"Det är för att du är du." - Person C

Om du behöver använda en tygkasse 400 gånger eller inte vet jag inget om men jag vet att det går alldeles utmärkt att sluta köpa plastkassar. Och hemligheten ligger inte i att vara som jag.

Hemligheten är enkel, så enkel att det är underbart men samtidigt så svårt. Underbart för du behöver bara komma ihåg dina kassar och svårt för att det är en ny vana. De flesta vanor är svåra att få till i början. Du behöver alltså skapa en vana där dina tygkassar blir det mest naturliga i världen att ha med dig.

• Köp en tygkasse du enkelt kan få plats med i byxfickan. Bra om du är en byxmänniska och/eller inte gillar handväskor.
• Har du handväska så peta ner två tygkassar i den och har du dem alltid nära till hands.
• Ta med lunchlådan i en tygkasse.
• Om du har flera tygkassar, förvara tygkassarna i en av dem. Då får du med dig alla när du handlar.
• Öva på att tacka nej till plastkassar när du handlar.

Min personliga favorit som funkar 9 gånger av 10 är att ta lunchlådan i en tygkasse där de andra två tygkassarna redan är nerpackade. Men så är jag en människa som oftast har lunchlåda. När de sen är uppackade för dagen hänger jag en tygkasse med de andra inuti på en krok i hatthyllan, redo för nästa gång jag går ut. Ibland glömmer jag dem och då är det så. Var lite snäll mot dig själv när det händer, för det kommer att hända, och ta ett nytt tag vid nästa tillfälle.

Har tygkassar några trevliga fördelar också?

• De kan vara ekonomiskt fördelaktiga. Beror på hur ofta du handlar och hur dyr tygkassen är.
• Du kan byta ut din översvämmade plastpåselåda mot en behändig rulle avfallspåsar och spara utrymme och sinnesro (jag erkänner att jag fler än en gång grubblat över om plastpåsar förökar sig).
• Om du vill jobba på att förändra vanor är det här en enkel övning.

Misslyckas du idag har du alltid en ny chans imorgon.

Hur du kan minska tvätthögen med paretoprincipen

Paretos lag, även kallad paretoprincipen eller 80/20-regeln, är en empirisk regel där 20% av orsakerna står för 80% av verkan.

Det betyder att du kan slutföra en uppgift till 80% med 20% av arbetet och de resterande 20% av uppgiften kräver 80% av arbetet.

Så om det nu är så enkelt att vi bara behöver jobba 20% för att få klart 80%, varför gör vi inte det då? Jo, för att ofta känner vi inte till själva orsaken till vad uppgiften till 80% består av. Och det kluriga är att komma på det.

Du kanske tycker tvättkorgen är för full mest hela tiden och du kommer aldrig på vad som ska lagas till middag. Även en liten förändring skulle vara välkommet bara den är enkel, eller hur?

Låt oss titta närmare på tvättkorgen. Vad ligger i korgen? I vilket skick befinner sig kläderna i när de hamnar där? Alltså undantaget underkläder och strumpor. Vi ska inte bli äckliga här.

Häll ut hela korgen på golvet, bara gör det (ja förutom underkläder och strumpor, tillbaka med dem i korgen). Har klädesplagget fläckar åker den tillbaka i korgen, lägg den annars åt sidan så länge. Gå igenom alla kläder på samma sätt. Vad får du kvar? Luktar kläderna illa? Ner med dem i tvättkorgen. Vad du har kvar nu är kläder som kanske inte behöver tvättas, inte egentligen. Med vilket enkelt medel kan du förlänga användningstiden för 80% av kläderna som varken luktar illa eller har fläckar?

Varje dag hänger jag upp den här typen av kläder på galge och hänger luftigt, på en gardinstång, tvättställning eller liknande. Är de i riktigt fint skick åker de in i garderoben igen. Särskilt kläder i siden, ull och andra naturmaterial mår bra av vädras och gärna utomhus om möjlighet finns. Sen, innan jag använder dem nästa gång undersöker jag om de luktar lite eller har en fläck jag missat. Oftast fungerar de fint att användas igen men ibland åker de ner i tvättkorgen trots vädring.

Din bas är alltså kläder som ligger i tvättkorgen men som kanske inte behöver ligga där. 80% av kläderna kan antagligen användas igen med 20% arbete, d.v.s vädring. 20% av kläderna behöver tvättas och de orsakar då 80% av arbetet med att starta en maskin tvätt och allt som tillkommer jämfört vädring.

Den kortsiktiga fördelen är att du direkt får färre plagg att tvätta (duh!). Långsiktigt finns det också fördelar. Du behöver köpa tvättmedel mer sällan (pengaklirr), kläderna slits inte på samma sätt av vädring och håller längre (mera pengaklirr), och du belastar miljön mindre med vädring än tvätt (och bara den känslan är ju guld värd).

Hur har du löst arbetsuppgifter med minsta möjliga arbetsinsats?

Du kanske också gillar:
Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning?

Att lyckas med sina mål ett steg i taget

Juni är till ända och det är dags att kolla status på målbarometern. Den har fram tills väldigt nyligen varit dold för omvärlden och nu känns den redo att debutera. Och med den berättar jag om min strategi för att lyckas.


Kort mål
Målet är att ha lika stort marknadsvärde i fonder som i aktier.
Tills nu har jag haft 93% aktier och 7% fonder. Efter fondköpet i slutet av juni har jag 70% aktier och 30 % fonder.

Lite mindre kort mål

Att ha minst 100 kkr fördelat över aktier, fonder och sparkonto.

Alltså Da Feeling av ett uppfyllt mål är sjukt gött!

Nytt mål blir att nå upp till 200 kkr i kapital.

*Ändring 2016-07-21: Ändras till 100 kkr och endast för aktier och fonder.

Megalånga mål

I maj var jag 51% klar med sparandet till Japanresan och sparandet för att bli finansiellt oberoende låg på hissnande och knappa 1%.

I juni har Japanmålet rört sig till 53% och finansiellt oberoende ligger kvar på 1%.

Strategi och taktik

Vi börjar med de megalånga målen som du blir matt bara att tänka på. 

Megalånga mål är till att börja med hopplösa att sikta mot. De är för stora och det blir liksom bara kattskit av allting. Som att sätta upp ett mål att börja ett helt nytt liv och teckna ett årslångt abonnemang på gymmet. Det håller i bästa fall några månader för den riktigt envise men alla som har vanan att träna på gym vet att stället är tomt i juli och december. Och smackfullt i januari. Men sätt ditt megamål ändå och dagdröm. Det är härligt att dagdrömma. Bryt sen ner ditt megamål i småbitar.

Tricket är alltså att bryta ner megamålet till hanterbara mål som du orkar sträva efter. Jag gick ut lite hårdare och satte mitt första mål i hemlighet och gissade att jag skulle klara det på ca 10 månader. Det gick på 8 månader men krävde sin insats. 8 månader är för långt. Vi tappar ju fokus efter vaddå? 20 minuter? Närå, men lägg dina delmål där du vet att du inte lackar ur långt innan du kommit fram. Jag gillar tidsspannet 3-4 månader och har anpassat mina korta mål efter det.

Håll en "rinse & repeat" lista med korta mål där varje mål knuffar dig framåt. Jag snurrar mellan att köpa aktier, fonder och amortera. När ett mål är fixat tar jag andra, sen tredje och tillbaka till första. Alla mål strävar mot mitt mindre korta mål och mina två megamål. Mindre korta mål firas med skumpa och choklad. Tjolahopp! 

Den här "rinse & repeat" listan är bra trevlig att hålla fast sig i nu i Brexit tider. Jag har satt min kurs och målen är låsta. Det spelar ingen roll om solen skiner eller regnet öser ner. Jag tar ett mål i taget och över tid kommer jag att röra mig framåt.

Hur rör du dig framåt?

Varför mat i skafferiet blir stående och hur du får ordning

Rådet "Ät upp det du har köpt på dig." är helt värdelöst! VÄRDELÖST I tell you!

Stora ord och här är varför. När varan väl har kommit in i ditt kök är det för sent. Om den inte är en del av vad du normalt äter kommer den sannolikt förbli en vara du normalt inte äter.

De flesta av oss har noll ork när arbetsdagen är slut och ungarna ser mer ut som nykläckta fågelungar än mänskobarn. Då åker maten vi känner till fram och när helgen äntligen kommer så lyxar vi med det vi oftast lyxar med och tycker det är smaskens. Ibland testar vi ett nytt recept men i ärlighetens namn stannar allt för få av dem i våra hem. Det vi känner till är praktiskt, hemtamt och gott.

Och ser det ut såhär för dig, då har du perfekta möjligheter att slippa trist torkad örtkrydda som gick ut förra seklet men som du inte kan slänga för du har lärt dig att mat kostar pengar och slängs inte.

Laga inte mat med den kryddan... någonsin.

Lägg istället upp ett matschema. Det kan vara för en, två, ja tre veckor. Det är upp till dig. Jag har två veckor för det passar fint med att jag har en barnhelg och en vuxenhelg. Sen bestämmer familjen (du) middagsschemat för varje dag och fyller ut luncherna med resterna från middagarna. Vill du fuska lämnar du en dag för fri matlagning.

Här är en vecka av mitt schema:

Söndag veckan innan lagar jag blomkålssoppa som räcker till middag och två luncher till mig. På fredag är vi oftast hos farsan och fru, annars blir det något enkelt hemma.

Sen gör du en lista över alla ingredienser du behöver för din matplanering. Har du flera veckor i din planering gör du tre listor. En med färskvaror du behöver för varje vecka (det blir två listor) och en med frys- och torrvaror du alltid ser till att du har hemma.

Och nu kommer det magiska... Du gör dig av med allt som finns i dina skåp, kylar och frysar men som inte finns på listorna och som du inte vet vad du ska använda till. Jag har t ex kokosmjöl eftersom J ibland får ett ryck och bakar LCHF muffins. Slutar det dyka upp muffins, åker mjölet ut. Men än så länge har det levererats en härlig ström av nybakat så mjölet stannar.

(av en helt outgrundlig anledningen en uppochner bild på hela mitt skafferi)

Frukost får inte vara med i schemat för den varieras knappt nåt i mitt hushåll. Ägg, morot, bröd, yoghurt, hallon, blåbär, smör och ost täcker hela kravet för tre personer.

Förutom att du slipper en salig oreda i skafferiet och märkliga burkar i kylen behöver du nu aldrig mer undra vad ni ska hitta på till middag. För vem har inte tröttnat på den konversationen?

Att optimera eller inte optimera

Varför är jag så fascinerad av att optimera?

Dels är det intressant att fundera på nya sätt att göra samma sak. Men bättre. Bättre kvalitet, snabbare, billigare och så vidare.

Sen handlar det om medvetenhet. Medvetenhet att förstå hur allt omkring oss fungerar.

Ofta hänger nyfikenheten och medvetenheten ihop. De gifter sig gärna med varandra och där den ena slutar tar den andre vid.

Som när jag byggde en maskkompost i lägenheten för att jag var nyfiken på om det skulle fungera. Det ledde i sin tur till en medvetenhet om hur mycket mat jag kastade och i längden en ny vana att äta ur kylskåpet. Eller ännu hellre, aldrig släpa hem mat som inte äts upp. Billigare blev det också.

Eller så var det den gången jag tröttnade på hur mycket tid det tog att förbereda frukost varje morgon. Den medvetenheten väckte nyfikenheten till liv och det går fint att förbereda en enkel frukost för tre mornar i förväg, kvällen innan morgon ett. Du kan ha fem frukostar förberedda men det kräver mer i insats än tre frukostar kom jag fram till. I söndags kokade jag sex ägg på kvällen (tre frukostar med rå morot till) och dag kokar jag fyra ägg till imorgon och på fredag. På lördag blir det yoghurt *mums*.

Summasumarum... så är det kul att optimera!

Ett trick för att läsa mail mer sällan på jobbet

Så en av cheferna på jobbet tipsade om ett trick för att inte fastna framför mailen för ofta.

1. Stäng av alla notiser, ljud, blinkande brev och allt annat du kan hitta.
2. Bestäm dig för 2-3 naturliga tider att läsa mail, förslagsvis när du kommer tillbaka från en rast. Eftersom vi är ett fikande folk blir det antagligen tre gånger om dagen, efter fm fika, efter lunch och efter em fika.
3. Försök att låta bli att titta på mailen däremellan.

Steg 3 är sjukt jobbigt. Jag är van att kolla mail ganska ofta och märker att jag försöker "tjuvkika" i min egen mailbox! Så punkt tre kommer jag få jobba med ganska mycket.

Vilka tricks har du för att läsa jobbmail mer sällan men ändå hinna med inkorgens flöde?

3 vanor som förändrar din diskbänk

Gillar du att vara i köket? Brukar "bombnedslag" bäst beskriva diskbänken? Liknar det mitt kök?

Eller snarare hur det brukade se ut större delen av tiden. Här har jag gräddat våfflor, vispat grädde och jag misstänker att yoghurt står på avrinning inför en kommande tzatziki. Sen har vi en kartong på tork för sorteringen och mannens colaburkar har flyttat sig ofattbara 5 meter från vardagsrummet till diskbänken (de hör hemma i hallen som är sådär tre steg bakom fotografen). Misstänker även att där huserar en binge frukosttallrikar och den vita osthyveln sticker upp bakom bunken.

Ärligt talat kan det fortfarande se ut som en smärre katastrofzon mellan varven men mer vanligt idag är den här synen:

Den tog jag igår kväll när jag kokade thé som sista aktivitet och samma syn mötte mig när en yrvaken jag trevade mig fram till kylen i morse.

Vägen från kaos till ordning har varit kantad av många diskberg men tre vanor ligger till grund för förändringen som skett på min diskbänk.

• Diska så mycket som möjligt under tiden du lagar mat. Skölj sånt som inte behöver diskmedel direkt, in med allt maskintåligt i diskmaskinen (om du har en sån) och handdiska resten.
• Återanvänd kniv, mått, brädor och kärl till så mycket som möjligt. Men se till så att familjen inte får salmonella för att du strimlat kycklingfilé på brädan för grönsaker. Livsmedelshygien är viktigare i det här läget.
• Städa upp och torka rent varje kväll. Lägg undan torr disk, diska det odiskade och torka till slut av alla ytor.

De här tre vanorna ger en supersnabb effekt för redan nästan morgon känns köket typ tusen gånger trevligare att gå in i. Det är helt klart värt ansträngningen kvällen innan. För att inte tala om hur mycket enklare nästa måltid blir att fixa och städa upp efter (men det har du säkert redan räknat ut...).

Vilka knep har du för att hålla ordning i köket?